elinapelina

Idag pratade jag med en av mammorna på jobbet när hon skulle hämta sin dotter, och så sa hon: "- Hon är lite orolig för dig".  Och jag förstod inte ritkigt vad hon menade, men trodde att hon kanske var rädd för mig eller något och att mamman valt fel ord (Hon har ganska nyss lärt sig svenska), men så var det, som tur är, inte! =)

Nej.. Vi berättade ju för barnen om att en lärare på skolan dött och då hade jag sagt något i stil med att han tränade mycket, och var ute och sprang och efter träningen så fick han andnöd, och sedan dog han! Barnen kände ju inte denna lärare, så efter den samlingen har det inte varit mer prat om detta och vi har inte heller nämnt det!

Men flickan hade kommit hem till sin mamma och sagt att hon var orolig för mig, och när mamman frågade varför så svarade hon: "- Men gympaläraren dog när han spramng, och fröken springer mycket. Hon har sprungit 4 gågner nu, långt.... tror du hon dör då?"

Det är ju så att man blir lite rörd när man tänker på hur mycket man faktiskt betyder för "sina" små barn ändå!