elinapelina

Idag tänkte jag springa hem från jobbet, så jag tog med sakerna dit! Väl därute så mäkrte jag att det var ganska halt på vägen där men när jag kollade under bussturen dit så verkade det vara okej, så jag tänkte att jag testar iaf och så får jag väl ta bussen om det inte skulle gå!

Så efter mina utvecklingssamtal så bytte jag om och som vanligt blev barnen ganska uppspelta när de fick se att jag skulle springa hem. De har fått intrycket av att jag inte är som jag ska när det gäller löpning, och jag tror de andra fröknarna har påverkat deras tankegångar i denna fråga.

De brukar fråga hur långt det är osv och om jag verkligen ska orka det och så. Och idag var den en flicka som sa att det var faktiskt ganska kallt ute och så. Så jag sa att "Ja, jag får se. Jag börjar nog springa en bit och om det är för kallt så har jag mitt busskort med mig så då kan jag ta bussen. Smart va?" Då tittade hon på mig och sa:
"- Det smartaste vore om du tog bussen hela vägen hem, fröken."

Det var ju klokt tänkt av henne, men jag sprang hemåt iaf! De första två kilometrarna var halkiga och isiga så där fick jag gå nästan hela biten. Men därefter var det barmark och gick jättebra att springa. Jag fick lite ont i skinkan, på en punkt.... men det blev inte värre när jag sprang så jag joggade på! Allt som allt så blev det 17 km och tiden blev väl ungefär 1.45... Blev egentligen 1.55 men jag drog av 10 min. av tiden pga av att jag gick så mkt i början pga av halkan! Så det så!

Nu ska jag äta lite popcorn och se Guldbaggegalan!